polarsken

Mina katter inbillar sig att syftet med hibiskusar är att de ska tugga på dem och klia sig med grenarna.
Jag instämmer inte.

musik tar ner mig o ger mig fotfäste
jag glömmer inte men tar det lugnare i tankarna

När jag tänker på hur Ida o Saga upplever sin situation, att Jezebel inte bryr sig om, att de inte blir kramade och gosade tillräckligt, och Fridolf jobbar sent o är borta mkt så blir jag arg o tänker elaka tankar.
Låt fler oskyldiga drabbas om det är Det som får Jezebel att lida mest! Offer på hämndens, rättvisans o gottgörelsens altare. Tortyr. Långsam, utdragen plågsam tortyr.
Jag vill inte ens nödvändigtvis vända mig bort från min rytande, frustrerade aggression, mina beskyddarinstinkter.
Jag är endast en människa, det är inte min sak att skydda genom att skada, då även Jezebel kan tänkas ha goda sidor o en viss rätt till fortsatt existens, men jag får lov att tänka det.
Divine vengence by diabolic force. Typ.
Det är konstigt.
Om en människa skyddar sin familj som Gud skyddar sitt folk så kan andra människor se henne som djävulsk, snarare än gudalik.
Kanske för att en människa inte kan ta så mkt med i beräkningen att hon med rätta kan vara domare o bödel åt en annan människa... Och att hon inte är bättre själv, vi är "alla" skyldiga till någon oförrätt mot någon annan.
Men jag säger bara detta - underskatta inte en förälders försvars- och beskyddarinstinkter!!

Ååh, jag är trött, men inte sömnig. Har tagit atarax. MSN:ar med Solvind o spelar spel på NP.
För några dagars tid nu så har jag inte haft någon större lust att bli "frisk" från borderline. Har god lust att skita i alltihopa. Men det är trötta o själviska fantasier bara. Vill skita i alltihope periodvis. Men vill ju kunna vara förälder. Åtminstone för några timmar i månaden, helst några timmar i veckan. 5-10 timmar/vecka när jag inte är vinterdeppig.

Jag är trött på människor. Inte alla, men de flesta. Solvind, Sissela, Daniel o Pontus går an.
Människor jag inte behöver förställa mig för, eller ställa upp och ljuga för deras skull (som när Fanny blev sur på sin man o bröt samtalet medan han pratade med (=skrek till) henne,  o sa till mig att hålla med henne om att det hade brutits, istället för att säga som det var.
Tappade respekten för henne där.
Å andra sidan så har jag säkert mängder med egna dåliga sidor som jag inte ens märker, så vad har jag för rätt att se ner på nån? Min fel ger inte dem rätt att göra fel, o deras fel ursäktar inte att jag gör fel, det är inte Det jag menar, bara att jag snarare bör koncentrera mig på att rätta till mina egna fel i första hand.
"Dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor" ändå, förståss, så jag undviker henne för den sakens skull. Behöver stärkas av mitt umgänge, inte försvagas.

/Polarsken

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med mig själv.
Tvångstankar styr.
Skuldkänslor för att jag inte går styr oxå.
Jag vill hoppa över verkligheten ett tag.
Men jag har tid på vårdcentralen i morgon, så det går inte så bra.
/Polarsken

...min blog kommer igång inom kort. (Innan Onsdag 28/11-07, hoppas jag)